Både vi och de älskade bortgångna på andra sidan pendlar mellan världarna

Som medium så får man ofta frågor om de bortgångna som befinner sig i vår värld och som hälsar på hemma hos oss. Smått oroliga undrar de om andarna gör något fel när de fastnar i vår värld när den fysiska kroppen dör, och varför de inte kommer vidare? Visste de inte att de skulle dö och därför är förvirrade? För många som mist sina anhöriga så kan ibland den frågeställningen utvecklas till ett trauma där de undrar om deras anhöriga har kommit fram eller inte, speciellt oroar detta om personen gått bort hastigt, dramatiskt eller oväntat. Ingen vill ju att sin anhöriga ska hamna i en hemsk ickevärld.

Till dem brukar jag säga. Oroa dig inte, allt är i sin ordning. Allt är precis som det ska vara.

Våra själar blir inte förvånade när vi dör eftersom vi har stakat ut vår livsväg här nere tillsammans med våra andliga guider innan vi går ner på jorden, och även då vår död. Själen vet när det är dags och när den vandrar vidare så söker den sig mot nya lärdomar, kunskaper och erfarenheter. Den ena är inte bättre eller sämre än den andra då vår själ är summan av allt vi någonsin lärt oss. Kom ihåg att vart vi än befinner oss så handlar det om utveckling, allt utvecklas hela tiden. Så fungerar universum, inget står still utan transformationen är evig.

Visst kan vi få svar att de inte kommit vidare eller känner sig förvirrade, men alla processer och övergångar är jobbiga eller förvirrande innan vi landar. Allt beror på vilken läxa själen befinner sig i när dödsögonblicket sker.

Många av de som är här nere och ”spökar” för oss har en uppgift att väcka oss och visa att vi kan få kontakt. Även om de själva inte helt ut förstår varför de är här då de stannat kvar i en slags mellanvärld innan de höjer sig. Detta är av kärlek till oss. Hur skulle annars många av oss kunna stanna upp och lyssna i denna fyrkantiga på många sätt oandliga värld om vi inte blev konfronterade av andevärlden? Om de inte bokstavligen går hem till oss och bankar i väggen? Och många hör ändå inte. Det finns även en högre mening med att de idag befinner sig i tv och det handlar om vår växt, vårt uppvaknade och vår andlighet.

Vi förväntar oss att allt ska ske på ett visst sätt och att det ser lika ut för alla, det beror på att vi är begränsade i både våra tankar och kropp när vi lever instängda i ett fysiskt skal på jorden, det är nämligen inte själens naturliga vistelse.

Bli inte rädd, bli tacksam.

Kram och namasté Vivi

 

42 thoughts on “Både vi och de älskade bortgångna på andra sidan pendlar mellan världarna

  1. Drev en medeltidskrog i Visby i många år. Fick förmånen att ”träffa” en Hartwig Rualdsson från Tromsö som blev kvar i huset 700 år. Fick hans livshistoria berättad av min kock som var synsk. Det var många fantastiska möten i den gamla 1200-tals kryssvalvs salen.Det han berättade för mig, bekräftades av länsantikvarier i Visby. Det var en förmån att få lära känna honom och han är kvar hos mig som min skyddsängel.

      1. Å dessutom fick jag min kock som skyddsängel när hon gick över till andra sidan för några år sen, så även hon har extra koll på mig.

    1. Apropå skyddsänglar bad jag änglarna omsluta mig under min healingstund.Det brukar kännas så skönt och mysigt. När jag var klar hörde jag ganska högt ”Enchante”på franska. Kollade betyder. Trevligt att träffas! Coolt tycker jag.😊 Kramar

  2. Hej Vivi
    I mars i år, tog en vän kontakt med mig efter 24 år. Vi pratade på telefon och skickade sms.
    Jag blev så glad men också förvirrad av händelsen. Tänkte att vi skulle ses under sommaren, men han dog hastigt i början på juni.
    Jag bär på ett stort VARFÖR 😥i mitt hjärta… och jag hoppas innerligt att han finns i min närhet… 😌

  3. Jag har lite svårt att tro på andevärlden, men respekterar de som tror! Min uppfattning är att människor sedan begynnelsen haft och har behov av något att tro på ex religion eller annan troövertygelse. Ger tröst, hopp och inspiration. En del ser och andra ser inte…Lite förenklat vet jag inte om det överhuvudtaget kan räknas som en förmåga att ha kontakt med andevärlden?

  4. Min älskade man avled hastigt för snart 3 månader sedan och om jag inte tror att han finns med mig skulle jag bli galen…Känner honom lite mindre nu än i början, men det handlar nog om min egen stress just nu.Jag ”hinner” inte lägga märke till honom. Han är med mig de få gånger jag tar mig tid att meditera Och det är skönt och också väldigt smärtsamt. Kram och tack 💙

  5. Min mans bror gick hastigt bort för ett tag sedan. Blev inte så gammal. Bara föll i hop hemma. Skulle gärna vilja veta om detta är förutbestämt.

  6. Så skönt då behöver jag inte oroa mig att jag ”missar” ljuset när jag ska gå över (det kommer dröja men när).
    Kram fina Vivi <3

        1. Det är det jag alltid känt och sagt. Vi ses vid denna tidens slut. När tiden här är slut börjar nästa äventyr <3 Tack och kram för att du svarade mig.

  7. För ngt över tre månader sedan avled ett av mina barn oväntat. Sorgen o saknaden är enorm. Kan du se ngt som kan ge mig ngn form av tröst

  8. Är det förutbestämt när någon tar sitt eget liv?
    Min tvilling gjorde det och jag undrar om hon är med mig?

  9. Hej Vivi ! Först vill jag tacka för allt fint du skriver 👍❤ Jag har sedan barnsben känt av kontakt med de som gått över till andra sidan och känner mig trygg i det . Att vi är här och utvecklas och har en livsplan är jag helt med på men det finns svåra frågor som vi inte pratar om och som är helt obegripliga att förstå . Det är all ondska som förekommer ,allt från misshandel, mobbing till de stora krigen , människor som Hitler , terror , skjutningar av till synes vanliga människor . Planeras detta innan vi föds ??? Jag blir aldrig klok på dessa frågor . Har du någon bra förklaring . Har märkt i flera andliga grupper tas det inte upp ? Skulle så gärna vilja bolla dessa svåra saker med någon som har funderat mer och på något sätt kommit till en förklaring . Kram K

    1. Hej! Det är svårt att förklara i ett blogginlägg då det hela är komplicerat. Man kan vä säga att detta är inte vår själs boning utan vi är här för att lära och utvecklas. Så det är som en skola. kram vivi

  10. Kommer du aldrig till Skåne (Bjuv-Helsingborg) och har sittningar? Skulle så gärna vilja träffa dig.Kram/Eva

  11. Vet att våra bortgångna finns med oss,har alltid varit säker på det. Och när min mamma gick bort så kom hon till mig,jag kände hennes doft så tydligt när hon kom. Min sambo sa att jag inbillade mig, tills en gång när jag ropade o sa kom o känner mamma är här, o visst min sambo kände doften ,o har sedan dess varit lite rädd. Men det finns inget att vara rädd för.

  12. Om jag inte såg det med mina egna ögon eller kunde känna det med mina egna sinnen, vilket började för 8 år sedan när min fru dog, så skulle jag aldrig ha trott på det här…

    Enda problemet, om man nu anser att det är ett problem, är att världen, den fysiska, aldrig mer går att se på med samma ögon som tidigare… allt blir typ upp och nedvänt bokstavligt talat…

    Också överraskande att det är så många från andra sidan som rör sig bland oss… jag ser dem hela tiden, överallt, och merparten av dem hör inte ens till mig… men roligast är att se dem vinka till mig eller klappa mig på axeln eller kinderna…

    Och jag förstår också vårt intresse för rymden och science fiction… ni skulle bara se vilka världar som finns därute… :O

  13. Jag har en kompis dom gick bort för en vecka sedan. Vi han aldrig säga hej då ordentligt, vilket är en sån ångest. Önskar verkligen han finns med mig, att han ser mig och barnen. Hur känns närvaro?
    Kram Linda

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *