Jag har lovat, lovat och lovat och äntligen så har jag fått tid över att berätta om hur jag fick en ny lägenhet genom att affirmera och göra en magisk ritual i min häxgrupp. Den magiska ritualen berättar jag mer om inom några dagar…

Affirmerandet…

Universum attraherar utifrån vårt känslomässiga utgångsläge, där vi befinner oss, inte där man önskar vara. Det krävs nämligen lite mer kräm än så, det räcker inte att bara sitta och hoppas. Vi måste skapa oss en överensstämmande energi med det vi önskar. Vi kan endast dra till oss det som befinner sig på samma frekvens som vi själva.

Man behöver  känslomässigt befinna sig i den känslan som är förenat med det man vill uppnå, man måste känna att detta är en påbörjad sanning som håller på att manifesteras. Då uppfattas det som vår verklighet av universum och utifrån den så attraherar vi.

Det svåra kan vara att hitta affirmationen som vi känner talar vår sanning och som vi kan identifiera som målet vi håller på att nå och inte som en önskning som man hoppas ska slå in. Mellan de två känslorna är det mil emellan..

Det är därför det är svårt att göra verklighet av våra drömmar, vi ser de oftast som ouppnåliga. Mål funkar bättre för dem ser vi som något som redan är på gång.

När vi träffar rätt och har rätt fokus så kan det många gånger kännas som att något slår an en sträng inom oss. Då bara vet vi att det kommer att ske.

När vi inte når den känslan utan man känner sig osäker så kan det bero på att vi inte riktigt tror att det är möjligt eller så har vi inte rätt identifierat eller preciserat vår önskat för oss själva eller för universum. Man kanske tror att man vet vad man vill men egentligen så kanske det är något annat som bör uppnås.

Många gånger så har det med våra rädslor och begränsade tankar att göra. Vi kan nämligen inte skapa bortanför vad vi själva tror är möjligt. Vi måste alltid agera i den riktningen som möjligheten kan öppnas upp. Därför så är det viktigt att rannsaka alla känslor, tankar och mål när man ska börja affirmera. Man måste fråga sig vad det är man verkligen vill ha.

Ett exempel:

Häromdan så fick jag en fråga i kommentarsfältet i min blogg om en soffa som jag sade mig älska och ville ha. Personen tyckte att det var märkligt att jag som förespråkar attraktionslagen inte bara önskade mig den.

Mitt svar:

Jag önskar mig inte den soffan tillräckligt utan kände mig mer inspirerad av den för att kanske platsbygga något som passar lokalen den ska in i. Så nej, jag har ingen tanke på att önska den, men vem vet den kanske kommer ändå hahaha. Platsen först, sen soffan. För tänk om jag ångrar mig och inte skaffar lokalen där soffan ska stå? Vad ska jag då göra med den?

Jag är alltså öppen för både att jag kan ångra mig eller att jag hittar något bättre. Jag låser inte upp mig på allt jag gillar. Det vore att leva ett för begränsat liv då livets resultat i stort består av en massa konsekvenser av mina ageranden. Om jag bara agerar i rätt riktning så känner jag att jag kommer att få det som ligger rätt för mig. Affirmerar gör jag bara när jag känner att jag väldigt gärna vill ha något och det behövs extra hjälp.

Oftast så låter jag livet ha sin gång…och att leva sin dröm är också ett sätt att affirmera. Det uppstår då ett omedelbart resultat av hur jag tänker och känner i mitt liv som jag skapat genom att agera i rätt riktning.

Summa summarum 

Vill du inte tillräckligt mycket få just DEN önskningen så finns det ingen anledning att börja affirmera den. Om inte jag till 100% vet vad jag vill ha så kommer jag inte att få någon respons från universum då det enda jag sänder ut är halvsanningar och förvirrade känslor..

Men tillbaka till lyan..

När jag spelade in ett podcastavsnitt med min kära kompis Helena-Magdalena Iverkrans så berättade hon där hur hon affirmerade till sig en lägenhet i stan genom att använda sig av Carrie Bradshaw i Sex and the City som en affirmation. Hon gick in i känslan av att hon levde hennes liv.

Det som sen skedde i hennes fall var just att hon fick en lägenhet i Göteborgs innerstad, började blogga och ge ut böcker. Det sista var ett rent plus.

Så jag satte mig ner och började googla på nätet för att se vem som levde mitt liv…

I slutändan kom jag fram till samma svar som Helena-Magdalena. Carrie Bradshaw

Hon har en lägenhet i stan, precis det jag ville ha. Hon bloggar, skriver böcker och älskar sina kompisar. Precis som jag. Hon lever dessutom med mr Big. Precis som jag då min Anders är 208cm. fanns helt enkelt inte någon som stämde bättre.

Så jag googlade upp en massa bilder på hennes bodstad och lade upp på skrivbordet på min mac. Så det första jag såg när jag loggade in på morgonen var hennes lägenhet.

Resultat:

På några månader så lyckades vi byta till oss vår drömlägenhet på söder. Från den 3:a i Sköndal till en 4:a vid Mariatorget. Voila!

Kram och namanste
vivi

Här bor jag idag:

 

Dessa affirmationer använde jag mig av. Lägenheten där hon bodde med Mr Big

z

z