Funderar och reflekterar helt ovetenskapligt.
Efter att igår läst lite om Hilma af Klint samt kollat på “Första fem – pionjärerna som tog plats i riksdagen” (de första kvinnorna).

Visst finns det ett mönster runt sekelskiftet där många av kvinnorna som kämpade för kvinnans rätt samt gjorde andra avtryck i historien inte alltid men väldigt ofta var ogifta eller skilda kvinnor?

De som inte rättade in sig i ledet banade ist nya vägar.
Jag tycker mig ana när jag ser på historien att vi nog har väldigt många homosexuella förmödrar att tacka för väldigt mycket.

Den mest magiska

Någon som verkligen intresserar mig är Hilma af Klint, denna magiska förmoder som liksom lyser av magi. Hennes konst förtrollar och jag skulle så gärna vilja läsa hennes spirituella skrifter som författaren Gurli Lindén studerade i 10år.