Vi lever i en tid när vi är dåliga på att sammankoppla vår kropp och själ. Vi lever i en slags kroppslig separation där vissa saker prioriteras och andra ignoreras. Vi är hela tiden uppe i huvudet och styr och ställer vilket gör att vi varken känner eller hör vad som sker inom oss. Sanningen är dock att vi blir aldrig plötsligt sjuka, sjukdom kommer i slutet av en process som börjar med en obalans, psykiskt eller fysiskt. För kroppen är det inten överraskning alls när vi blir utbrända men våra huvuden som har stängt av alla våra signaler blir helt tagna på sängen….när vi helt plötsligt bokstavligen inte kommer ur den.