Det är ngt fascinerande med serien Bonde söker fru, har inte riktigt klurat ut varför jag år efter år helt begeistrat tar del av grisbönders dejtande….ligger ju hur långt som helst från mig och min intressessesfär…förutom då att jag älskar djur. Nej, jag tror att jag på något sätt möter min skuggsida – welcome to the dark side…där finns grisar.

Bara tanken på att få börja dagen 04.30 med att mjölka kor kan få min livsgnista att rinna ut som en sur mjölk…04.30 är läggdags…och inte arla morgonstund i min värld.

Det är något med deras förnöjsamhet, jag tror att om jag bara tittar tillräckligt många gånger så kommer jag knäcka koden när det gäller att liksom nöja mig med det som erbjuds. De må finnes en massa grönt gräs hos bönderna men det är liksom inte grönare på andra sidan…

Förstår inte grejen med att möta dessa trynen varje morgon…