Ett beslut jag aldrig någonsin ångrat..

Lina och hennes lilla dotter Chelsea

Som kvinna utan barn så blir man ofta nertryckt av kvinnor med orden “du vet inte vad du missar”.
Självklart inte, ingen som inte har gått i någon annans skor kan dela dennes upplevelse. Just därför kan jag inte heller känna någon som helst saknad eftersom jag valt den väg jag vill gå. Något som man som kvinna nästan inte får säga.

Det är oerhört provocerande för många kvinnor, män däremot har jag aldrig märkt ha ngt behov av att hävda sitt val att skaffa barn som jordens mest optimala och att livet inte vore värt ngt annars.

Som 50åring så kan jag inte nog uttrycka hur skönt det är att vara förbi de åren då kvinnor i min omgivning faktiskt varit både kränkande och nedlåtande i sina kommentarer. Jag vet inte hur många “övertalnings diskussioner” jag hamnat i genom åren. Jag har alltid undrat vem de egentligen försöker övertala?

Varför lägga så mycket krut på att vi alla ska gå i samma spår? Precis som att jag inte vet mitt bästa? Måste jag rättfärdiga andras liv genom att tycka och leva som de har jag alltid undrat?

Är inte det sorgligt att det ska vara så?

Min historia:
Min exman som jag var gift med i 15år ville ha barn, jag sa okej. Men när jag kände att jag inte kände mig säker på att det skulle bli en livslång relation trots att jag älskade honom så sa jag nej.
Jag bestämde att vi inte skulle ha barn, jag kände att jag vill aldrig bli en ensamstående mamma, jag hade inte tillräcklig stark längtan efter barn. Hade han insisterat så hade jag skilt mig där och då hade jag bestämt mig för.
Ett beslut om jag aldrig någonsin ångrat, tvärt om. Jag ser det som ett av mina viktigaste och bästa beslut någonsin.

Jag och My

Jag ser mig inte för den skull inte som barnlös, inte det minsta. Som min systerdotter Lina sa till mig när hon var 11år “varför ska du ha egna barn? Du har ju oss!”. Ja, det har jag, och det duger hur bra som helst för mig. Eftersom jag inte har några egna barn så kan jag inte älska några barn mer än dem. Logiskt.

Låt människor gå in sina egna skor i stället för att pressa dem in i någon annans. Hur fina och glänsande de skorna än må vara.

Kvinnor måste bli snällare mot sina egna

Namaste Vivi

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *