Efter att i några år ha suktat efter kursen “Hästen som lärare” med Mia Holm så fick jag äntligen arslet ur vagnen, eller ja, det var väl min kompis Marie som gav mig sparken i  rätt riktning i ärlighetens namn 😉

Marie har gått Mias fantastiska kurs tidigare och efter att ha gjort ett poddavsnitt som nu skulle bli en del 2 så bestämde jag mig för att hänga med. Nu var det dags att möta mina rädslor….hästarna. Föga anade jag just då att just rädslor skulle bli mitt tema den helgen.

Som en extra bonus så gick även Linda och Maria som jag känner sen tidigare på kursen. I del 2 finns även vi med.

Lyssna på podden här:

Bli speglad av hästars visdom – Del 1 + Del 2

Nya lärdomar

Kursen var i 2 dagar och det var underbart att känna hur min kontakt med hästarna transformerades från att vara rädd till att faktiskt älska deras närvaro. Kursen innefattade inget ridande utan om närvaron med en vis själ, där svaren är enkla och direkta. Då jag är en djurmänniska och haft både katt och hund i nästan hela mitt så kom inte vetskapen om att de alltid är i sitt högre jag som en direkt chock för mig, men ändå på något vis.

Instant karma

Djuren vet alltid var vi befinner oss, vi kan inte fejka våra känslor eller intentioner inför dem. De läser av oss direkt och agerar i enlighet med vad vi sänder ut. Djur lever i “instant karma”, man får omedelbara reaktioner och svar. Det du sänder ut kommer tillbaka ögonaböj.

Det är lite som “Jeopardy” när vi lyssnar på hästarnas visdom, de berättar (sänder till oss i tankar eller känslor) eller visar svaret rent fysiskt för oss i ett för oss utvalt tema som vi uppfattar att det finns hinder i, eller en önskan vi vill uppnå som vi inte riktigt når fram till. Ibland förstår vi även själva varför och då kan de belysa ett annat perspektiv av det hela som för oss ligger dolt.

Vi får sen klura på frågan eller frågeställningen, vilken känsla hindrar oss och vilken intention har vi egentligen? är de förenliga med vad vi vill uppnå? Vad försöker hästen förmedla till mig med sin reaktion, för naturligtvis så berättar vi för hästarna vad som gäller. När vi förstår sambandet mellan deras reaktion på oss och vår frågeställning så förstår vi vilka hinder vi låter oss styras av, och hästarna visar direkt när de förstår att polletten trillar ner, så vi får även bekräftelse från dem.

Alla våra tankar har en känsla bakom sig, tanken kan manipuleras men känslan är alltid autentisk. Djur struntar i vad du säger eller tänker om det inte svaras upp med en överensstämmande känsla. De fokuserar på känslan, det är där vi går fel. Vi är nämligen sällan i kontakt med vilken känsla vår tanke härbärgerar. Vi är för det mesta “all over the place” med tankar, känslor och ageranden som spretar åt alla möjliga håll, och oftast så får vi inte ihop pusslet för att de alla styrs av olika agendor och intentioner.

Sätta gränser

Hästarna lärde oss också om att sätta gränser. Är man tydlig så är de otroligt lyhörda och visar ögonblicklig respekt och respons. Vet vi inte vart våra gränser går eller om vi är dåliga på att sätta dem så blir hästarna genast bångstyriga med oss, inte på något obehagligt sätt alls utan mer som barn som testar våra gränser. Varför ska de bry sig om din gräns om den inte är viktig för dig?

Vi lämnar våra kroppar

De lärde oss även vilket space vi behöver ha för att stanna i våra kroppar, när vi känner oss det minsta hotade, rädda, nervösa eller när människor kliver över vår integritet eller kommer för nära rent fysiskt så är vi inte närvarande i oss själva här och nu längre utan vi lämnar våra fysiska kroppar, vi flyr i väg och stänger ner. Hästar som flyktdjur vet exakt vad det betyder. Om du inte är HÄR själsligt så ser de ingen anledning till att vara det heller. Även människor  slutar lyssna på oss om vi inte har 100 % närvaro eller har urkass gränsdragning.

Mitt tema – Rädsla

Mitt tema som genomsyrade helgen blev inte otippat rädslan. Ett känslotillstånd som jag ÄGT hela livet, de sista 10åren har jag dock vänt på det hela och omfamnat rädslan, det har totalt transformerat mitt liv. Från att fly så fort jag känt rädsla så började jag i stället utmana i den. Jag GJORDE det som skrämde mig TROTS rädslan. Det är en av mina andligaste upplevelser jag någonsin haft och ÄR fortfarande. Jag plockade fram mitt “spöke rädslan” i ljuset och upptäckte att det bara existerade i mitt huvud. Helt plötsligt fick min tillit inga gränser och jag började göra saker för att utmana mig själv, det behöver inte vara stora saker men så fort jag kliver utanför sin komfortzon så dyker den där obehagskänslan i magen upp, och då vet jag att jag bara måste göra det. Om jag vill.

Det är viktigt att lära sig känna skillnad på när man säger NEJ för att man inte vill, och när det är rädslan som säger nej. Nu mer lever jag efter devisen att rädslan inte har någon talan utan jag måste vara i kontakt med mitt autentiska jag, och vad den vill.

Min största aha-upplevelse

Min största aha-upplevelse på kursen när det gällde rädsla var att som barn så var jag konstant rädd vilket var befogat. det fanns hela tiden ett yttre hot som jag var tvungen att skydda mig emot. Genom åren så minskade dessa yttre hot och vissa försvann helt. Men jag levde fortfarande som att dessa yttre hot existerade i min verklighet. Rädslan hade tagit kontroll över mitt liv och jag följde bara med av gammal ohängd vana. Den “yttre rädslan” hade transformerats till en “inre rädsla” utan att jag märkte det.

Sluta aldrig utvecklas..

Namaste Vivi

Kursen

Är du nyfiken på kursen eller vill gå den så rekommenderar jag den varmt, och Mia är en underbar kursledare.

Här finns hennes hemsida:

The Horse Call

Här finns hennes kurs på Facebook – 5-6 december

Kurs 5-6 dec