Jag är helt övertygad om att det flyter omkring litervis med vampyr blod i mig. Jag kan lixom känna ingen mig i den där desperata blicken som tänds i deras ögon när solljuset faller på. Så är det för mig oxå. Jag vill lixom bara springa och gömma mig i en kall och sval källare….och äta glass.

Visst är det varmt och cosy när solen ligger på. Men jag tycker att den där solguden alltid tenderar till att överdriva så förbannat när han väl är i farten. Han är liksom alltid PÅ eller AV! aldrig mitt i mellan. Vi bor ju ändå i mellanmjölkslandet så man kan ju tycka att lagom is enought.

Den satans Solguden verkar på något jobbigt sätt tro “att han e nå´t”! Troligtvis pga att vi nordbor e så jäkla pinsamt kåta på gudskrället. Han bara älskar att leka sin “kinky” katt och råtta lek med oss. Och vi svassar lyckligt efter och lyder hans minst vink och viftar snällt på svansen för minsta lilla brödsmula han slänger åt vårat håll….

Lagom e bäst säger mellanmjölksprinsessan som inte svettas utan TRANSPIRERAR……