Gästbloggaren Mira Hilaria förvaltar ett arv från sina förmödrar – Här berättar hon om sitt liv som andlig/medial.

Vill du fördjupa din andliga och mediala förståelse?

Boken leder dig till nya insikter, högre kunskap och ger nycklar till hur man når sitt högre medvetande .

Köp boken här:
Vägen till upplysning och det flerdimensionella medvetandet 


Mira Hilaria är dagens gästbloggare och berättar här om sina andliga och mediala upplevelser. Mer om hennes arbete längst ner.

Hej kära läsare! 
Jag heter Mira Hilaria och här kommer min berättelse om min andlighet. 
J
ag har faktiskt aldrig gjort något annat. Jag valde inte seendet eller andevärlden. De valde mig, som de valt så många kvinnor i min släkt före mig. Jag lever min andlighet, och jag förvaltar ett arv från mina förmödrar. 

Jag växte upp som ett barfota barn i Finland och där fick jag fick möjlighet att möta både världen och andevärlden i min takt. Jag hade en klok mormor som slussade mig vidare på Livets Stig utan att känna rädsla. Jag bär förutom det ryska arvet från mormors sida, även ett samiskt arv från min pappas sida. Så, jag har alltid fått vara omfamnad av människor med stor vördnad för andevärlden och de gamla ceremonierna har fått leva vidare i de nya traditioner vi anammat allteftersom vi flyttat på oss. 

Mitt första andliga minne

Mitt första andliga minne är en kvinna som bara jag såg som liten. Jag lekte i skog och mark, omgiven av både vilda djur och tamdjur. Varje morgon stod i skogbrynet en rödhårig kvinna och väntade på mig. Jag kände mig trygg med henne i skogen och kom mig aldrig för att fråga vem hon var. Hon lärde mig vad jag kunde äta, vad som var farligt och hur jag kunde kommunicera med de vilda djuren. Närheten till de vilda djuren var min favoritlek. Dock fick den ett hastigt slut när jag kom hem till mormor med en korg fylld av ormar. Lite så var jag som liten, orädd och nyfiken. 

Visdomen i att inte tala

Jag fick väldigt tidigt lära mig visdomen i att tiga. Jag råkade en gång tala om för grannkvinnan att det inte fanns någon anledning över att klaga över att hon inte hade pengar. Hon hade ju en hel burk med pengar begraven i sin trädgård. Alldeles vid rosbusken. Jag erbjöd mig att visa och gräva upp den. Hon blev arg. Mycket arg. Hon hade nämligen i smyg tagit de pengarna av sin man och gömt dem och fått honom att tro att han supit och spelat bort dem. Efter den dagen var min närvaro vid fikabordet villkorad med att inte tala, om jag inte blev tillfrågad om något. En lärdom jag praktiserar än idag. Jag svarar bara på direkta frågor, jag förmedlar aldrig budskap utan tillstånd. 

Varsel och att inte tolka utifrån rädsla

Jag lärde mig också tidigt att allt är inte så som vi ser det från andevärlden. Jag fick ett varsel i en vision om att min morfar skulle dö. Jag såg honom blodig och trasig i min vision och tolkade allt blodet utifrån min största rädsla – att morfar skulle dö. Jag visste ju tidigt vad döden var. Det hade ju alla andar jag mött talat om för mig. Jag grät, skrek och slogs. Jag ville inte att morfar skulle gå hemifrån med bössan på axeln. Det var jaktsäsong. När morfar kom hem, var han blodig. Exakt som i min vision, men han var också livslevande. Däremot hade en av de andra männen i jaktlaget blivit skadeskjuten och min morfar bar hem honom. Den här lärdomen gav mig insikten om att inte tolka något från andevärlden utifrån rädsla. Jag började den dagen min träning till att tygla min rädsla och min egen logik i tolkningen av mina visioner. 

Jag har som många andra av mina kollegor, i tonåren gjort ett försök till att vara normal och stänga av andevärlden. Men, jag kände mig halv. Jag har också i mina relationer gjort försök till att inte avslöja min kontakt med andevärlden och avstått från att leva så som jag lärt mig. Men, jag kände mig halv. Alltså har jag idag landat i att vara den jag mår bäst av att vara – jag. Fullt ut blomstrande i min andlighet och fullt ut ge mig hän att förvalta det arvet jag välsignats med. 

Jag äger och driver ett Kurscenter i Dalarna. Jag renoverar utifrån återbruksaspekt. Så gott som varje spik är det jag som slagit i här. Ibland hjälper vänner till, men oftast är det jag och mina barn som renoverar och bygger för framtiden. Här är inte bara jag verksam, andra kommer hit för att vila upp sig, hålla kurser, seanser, föredrag och delta på större evenemang så som konstutställning eller mässa. 

Mitt andliga hantverk

Något som är minst lika viktigt för mig som mitt andliga arbete är mitt hantverk. Jag tillverkar trummor, målar själstavlor och andeträd. Jag tillverkar smycken, amuletter, odlar, skördar örter och torkar till både rökelse och te. Hantverket för mig är meditation, bara på ett annat sätt än när jag sitter med fötterna i älven och lyssnar på tystnaden eller när jag sitter i skogen med trummans urvibration som sällskap.

Mina dagar fylls av det jag älskar. Min dröm. Det känns magiskt att säga “jag lever min dröm” och jag känner djup tacksamhet inför att kunna göra det. Jag har gått från flera utbrändheter till ett gott mående, genom att göra det jag älskar och sortera bort det jag kände tog min energi. Jag brinner för att väcka den falnande elden i andra och jag brinner för att hitta lösningar åt andra, så de kan leva sin dröm. 

Mina böcker

Jag har skrivit böcker och fler är på väg. Mother Pinetrees Visdom är boken som förmedlar den levnadsvisdomen jag själv praktiserar. Andedjuren Talar är en fördjupning i hur vi kan möta andedjur och levande djur och få vägledning av dem. Djuren är våra bästa vänner och de har en röst. En viktig röst, som kan hjälpa oss att må bättre. Jag har två underbara hundar som talar om för mig när det är dags att släppa datorn och telefonen och bara gå ut och vara i varandet. Mina “tjejor” är mina bästa vänner. Så olika de kan vara, mor och dotter, men ack så stora hjärtan de har. 

Hundens vägledning från Andedjuren Talar:
“Hunden säger. Jag är din vän. Jag följer dina andetag och bär dig när din kraft tar slut. Mitt hjärta är ditt. Hundens kärlek är ren och kravlös, den möter dig på det plan där du är med öppet hjärta och evigt tålamod, utan att för den skull tillåta att du trampar på dig själv. Stå upp för vem du är och värna om din nästa. Svik inte och acceptera inte svek, skydda din flock. Gör ditt bästa och var tillfreds med det.”

Mira Hilaria


Jag jobbar oftast förmiddagar tisdag, onsdag och torsdag på tarotguiderna, men tider tillkommer och du ser i schemat på tarotguiderna.se hur jag jobbar.

Här finner du
Mira på Tarotguiderna

Detta kan jag hjälpa dig med på linjen:
Runor, tarot, egyptiskt orakelkort. Kanaliserar min Andliga Mentor Mother Pinetree.
Jag kan ta reda på din elementpersonlighet och framföra budskap från Andedjuren till dig.

Varma kramar
Mira Hilaria

4 thoughts on “Gästbloggaren Mira Hilaria förvaltar ett arv från sina förmödrar – Här berättar hon om sitt liv som andlig/medial.

  1. Om du visste vad jag behövde din text idag, TACK?❤ Jag har inte lärt mej tolka alla syner, budskap m.m som haglar in och som kan tolkas negativt och med allt som det drar ihop sej till nu i vår omvärld, så har jag tolkat utifrån rädsla. Vilket gör att jag är i oro för mina närmaste❤❤❤ Behöver verkligen hjälp att lära mej sortera ut, för detta gör att jag vill stänga mej på ett sätt, då det skrämmer. Tack igen och allt gott till dej och de dina❤

  2. Oj vad spännande och hoppas få behålla en av böckerna Mira skickar, man tröttnar aldrig, vill lära mig mer?så fint inlägg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *